Idag kom det över mig att jag kommer att få ha kvar min kära mamma ett tag till och jag är så tacksam över det. Ibland är det konstigt hur man fungerar det liksom bara rullar på och man kanske inte riktigt tillåter sig att känna efter.Man vet dock alltid att känslorna hinner ifatt en och då är det skönt att kunna möta och tillåta dom som dom är. Sjukdom kan verkligen ställa livet på sin kant, från en dag till den andra....ett telefonsamtal kan förändra allt. Därför känner jag idag en så stor ödmjukhet till att mamma mår så bra trots att hon nu endast lever vidare med en njure och med positiva provsvar....TACKSAMHET!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar